Fri frakt & Fria returer

Månadens konstnär | oktober

Mia Makila (f. 1979) Verksam i Norrköping.

Mia Makila är en av Sveriges mest framstående popsurrealister. Hon har varit aktiv på den internationella konstscenen i över 10 år. Makilas måleri, papperscollage och digitala collage innehåller ofta en personlig mytologi med laddade symboler och återkommande figurer.


1. Vem är konstnären Mia Makila?
 
Jag brukar beskriva mig som en gott och blandat-mix mellan Pippi och Bergman - det vill säga; en kreativ, färgglad popsurrealist med absurd humor, ett melankoliskt mörker och brutal girlpower! Min konst består mestadels av digitala collage och akrylmålningar. Har väl blivit mer väletablerad utomlands än i Sverige, kanske för att min konst är så "anti-jante".
 
 
2. Du är en pionjär inom svenskt konstliv som lyft fram Lowbrow Art på den svenska konstscenen. Kan du berätta kort vad Lowbrow Art är?
 
Lowbrow-konst, även kallat 'Popsurrealism', är en konströrelse med rötter i 70-talets undergroundvärld i Kalifornien. Termen är en lek på ordet "highbrow" som betyder 'finkultur' och beskriver influenserna från pop- och skräpkulturen, som serietidningar, sci-fi, burlesk, gamla leksaker, film, MTV etc. Lowbrow-konst innehåller ofta en mix av allt detta, så det blir rätt mycket nostalgi och en nästintill punkig attityd!
 
 
 
3. Minns du vad som väckte ditt första intresse för konst?
 
Jag upplevde nog Tove Janssons böcker som konst när jag var liten, för Morran i "Vem ska tröst knyttet?" gjorde stort intryck på mig - det kan man säkert se i mina tidigare verk. Samma sak med "Barbapappa" och de klassiska figurerna från Walt Disney Studios. Men i tonåren upptäckte jag filmens magiska värld och blev helt hänförd av regissörer som Ingmar Bergman, Alfred Hitchcock, Tim Burton och David Lynch. Jag anser att film är vår tids främsta konstuttryck och använder mediet som min största inspirationskälla när jag arbetar med min konst.
 
 
 
4. Hur får du idéer och inspiration till din bildvärld?
 
Inspiration får jag som sagt mest från filmens värld men självklart också från andra källor. Inom bildkonsten har Frida Kahlo betytt väldigt mycket, liksom Lena Cronqvist och Cindy Sherman. Jag har en soft spot i hjärtat för primitiv konst och det som kallas 'outsider art' - alltså konst skapad av amatörer, mentalpatienter och konstnärer som lever utanför samhället.

Idéerna till min bildvärld kommer mest från mina egna upplevelser och livsberättelser. Om man följer mina verk i kronologisk ordning, kan man nog skönja olika psykologiska processer i mitt arbete av att läka från både trauman och själasår.
 
 
 
5. Berätta om en minnesvärd upplevelse i din karriär.
 
Jag kan tycka att det är lite coolt att mina verk hängde bredvid konst av H.R. Giger (upphovsman till estetiken i Alien-filmerna), på ett galleri som huserade i en gammal trävind, mitt emot en kyrkogård i den japanska staden Yokohama, 2019. Det kändes stort. Men - mest minnesvärd är nog känslan när jag hittade min äkta konstnärliga röst och stil. När allt liksom bara klickade till och jag skapade något som inte gick att jämföra med andra konstnärer, utan som var unikt i sig. Sedan den dagen, för 14 år sedan, har jag talat mitt språk i konsten och det är så befriande!
 
 
6. Vad vill du förmedla med din konst?
 
Att våga möta sina demoner. Våga se dem i vitögat. Ha kul med dem. Skratta åt dem. Sätt en partyhatt på deras huvuden och festa med dem. Slå dem på käften. Prata med dem. Fråga dem vad de har att säga. Vad de vill just dig.
 
 
7. Vad tycker du är viktigast för att hålla inspirationen vid liv?
 
Att våga förändra stil och motiv allt eftersom man själv förändras som människa. Jag skulle aldrig kunna hålla mig till ett koncept eller en figur som jag vet säljer men som jag vuxit ur. Det kryper i hela mig när jag tänker på det. När man växer och mognar som människa, så får man också nya inspirationskällor som påverkar ens konstnärliga utveckling. Låt det ske utan att göra motstånd. Ja, du kommer tappa lite publik och samlare men du kommer samtidigt att få nya. Det spelar ju ingen roll hur mycket inspiration man än har, om man har valt att stagnera i sitt arbete på grund av att man inte vågar släppa ett visst framgångsrecept. Kan inte tänka mig ett mer tragiskt konstnärsöde.
 
 
8. Du har ju haft mycket kontakt med konstnärer runt om i Sverige genom dina olika plattformar, senast Art Monsters of Sweden. Kan du berätta vad du genom dina erfarenheter upplevde att ni som ”kollektiv" saknade i svenskt kulturliv?
 
Jag ville fånga upp alternativa konstriktningar som av någon anledning inte fått fäste i Sverige men är stora utomlands - som lowbrow, dark art, popsurrealism och art brut. Jag ville även belysa skitcoola svenska underground-konstnärer som kanske mest är synliga online men som inte hittar sitt rätta sammanhang i den svenska konstvärlden, något som jag själv kan relatera till. Art Monsters ville ta undergroundscenen, som frodas i det dolda och lyfta upp den så att allmänheten lättare kunde ta del av den. Vi lyckades skapa en lättillgänglig plattform online men hade svårt att hitta svenska gallerier som ville samarbeta. Nej, där var det både jantelag och snobbism - därför kom vi att kalla den svenska konstvärlden för 'liket'.
 
9. Råd till folk med konstnärsdrömmar?
 
Fråga dig själv vad det är just DU har att säga och hur du skulle ha mest kul när du säger det - och se vad som kommer ut!
 
 
 
 
 
Titel: Little Bugsy Malone
Konstnär: Mia Makila (2012)
Mått: 25 x 33 cm + vita kanter
Material: Digitalt collage på Archival ultrachrome print på Hahnemühlepapper (305g).
Numrerad och signerad
 
 


"Jag ville fånga upp alternativa konstriktningar som av någon anledning inte fått fäste i Sverige men är stora utomlands - som lowbrow, dark art, popsurrealism och art brut."




"Jag upplevde nog Tove Janssons böcker som konst när jag var liten, för Morran i "Vem ska tröst knyttet?" gjorde stort intryck på mig - det kan man säkert se i mina tidigare verk."


Titel: FireMan
Konstnär: Mia Makila (2020)
Material: Akryl på träpannå
Mått: 27 x 35 cm



Titel: The Swedenborg room
Konstnär: Mia Makila (2016)
Mått: 45 x 42 cm + vit kant
Material: Digitalt collage på Archival ultrachrome print på Hahnemühlepapper (305g).
Signerad och numrerad